20081118

jag rycker lite lätt i dörrhandtaget och till min förvåning går det upp.
- det var som fan.
jag och nils brukar ta kvällspasset på senapsfabriken. han är väl lika gammal som min son ungefär, rätt schysst, brukar alltid hålla mig sällskap när jag tar rökpauser även fast han själv aldrig rökt en cigarett i hela sitt liv. varför har han inte det?
- nils! pallra dig hit, tokfans kontor är inte låst! haha!
jag går in i rummet och sätter mig i skinnfåtöljen. skrivbordet är av finaste mahogny och på det står en flaska konjak. jag häller upp ett glas och sveper det. på väggen sitter ett älghuvud. ett jävla älghuvud. nils trötta ögon spärras upp när han äntrar rummet och ser mig sitta bekvämt tillbakalutad i direktörens stol med fötterna uppslängda på arbetsbordet.
- leif, vad håller du på med?
jag häller upp ett glas och räcker honom det.
- slappna av! ta en drink!
han tvekar först men tar till slut emot den. dricker en klunk. grimaserar ungefär som jag gjorde när jag åt en för stark quesadilla på det där mexikanska sunkhaket förra veckan. jag flinar åt honom.
- leif, är det här en särskilt bra idé? det är ändå direktörens kontor...
jag ändrar tonläge så att jag ska låta så stroppig som möjligt.
- det är ju jag som är direktör nu. och du ska göra som jag säger!
nils börjar skratta högt. jag ställer mig upp och riktar mitt pekfinger mot honom.
- arbetarsmuts, du skall göra som jag behagar!!! sieg heil! sieg heil!
nisse vrider sig av skratt. på mahognybordet står ett inramat familjefoto. jag drar ned gylfen och ollar det.
- se så lycklig min familj är. vi har tre sommarhus, två båtar och fem bilar. just det, nämnde jag att de älskar kuk också? sieg heil!
nisse garvar så våldsamt att han blir tvungen att lägga sig på rygg, han är alldeles tårögd och verkar skratta oupphörligt. jag får en märklig impuls att kissa på honom, men hejdar mig i sista stund och tänker att det vore att leva in sig i rollen lite väl mycket.