ett råd är att aldrig ställa en skål mjölk vid din ytterdörr. den jävla gubben i husvagn har börjat parkera på vår garageuppfart varenda kväll.

vi vet inte vems fel det är, men lillebror är huvudmisstänkt. farfar är ursinnig. det är han som alltid varnat oss, ibland har han till och med hållit långa föreläsningar om vilka påfrestande konsekvenser en liten skål med mjölk faktiskt kan innebära. lillebror är huvudmisstänkt eftersom han föddes utan öron och farfar är ursinnig eftersom någon inte har lyssnat på honom. någon har ställt fram en skål med mjölk vid ytterdörren, för den jävla gubben i husvagn parkerar på våran garageupppfart varenda kväll. farfar hade rätt i att om man en gång är givmild så slutar de aldrig komma tillbaka - de ser det inte som en vänlig gest, utan som ett tecken på att det alltid kommer finnas gratis käk här. ohyran brukar vråla vreeswijk-visor, kasta tomma ölburkar ner i skorstenen och banka på våra fönsterrutor hela natten. ingen kan sova förutom lillebror.

men veckorna går och vi anpassar oss. med tiden blir gubben en del av vardagen. hatet blir till hatkärlek som blir till kärlek som blir till likgiltighet. gubben i husvagn blir ett så självklart inslag av våran garageuppfart att han börjar betraktas som ett husdjur. kliar man honom i nacken spinner han som en katt, kastar man iväg en pinne springer han och hämtar den och öronen fladdrar som amerikansk labrador. han får numera gräddbakelser till frukost och lillebror håller i skrivande stund på att lära honom hoppa igenom plastringar.