20081117



vi är ensamma på rastplatsen. det är rogivande, särskilt om man riktar blicken mot barrskogen istället för den monokroma motorvägen. jag har börjat hata motorvägen. frihetskänslan som den ingivit de första hundra, tvåhundra milen var fantastisk, men nu var den som totalt bortdomnad. med tanke på att vi varit på drift i flera veckor nu är det kanske inte så konstigt.

jag sitter på en bänk och äter en smörgås med prickig korv. det känns i alla fall skönt att kunna ta pauser som denna. sträcka på benen, pinka lite i skogen. märkligt ändå att det är den typen av stunder som jag anser vara höjdpunkterna i min vardag, när jag faktiskt får lämna vägen. jag tänder en cigarett och tänker att jag mer än någonsin vill komma fram. är det någonting jag insett de senaste veckorna så är det att jag inte behöver någon vind i håret eller ändlös motorväg för att överleva. om vägen är frihet så är det fria livet ingenting för mig.

våran gröna peugeot står parkerad några steg ifrån mig. det är ett anskrämligt åbäke som borde ha skrotats för längesen. jag trycker mitt ansikte mot fönsterrutan och stirrar på henne, hon ligger i baksätet och sover. jag förstår att hon är trött. hon är ganska snygg när hon sover. jag fimpar min cigarett, öppnar bilen och ruskar om henne litet. det dröjer inte innan hon vaknar.
- drömde du något fint?
hon gnuggar sig i ögonen och torkar med tröjarmen en salivsträng från mungipan. hon är ganska snygg när hon är vaken också.
- nej. eller jo, att vi var framme.

hon sätter sig framför ratten och startar bilen med en suck. jag slår på radion för att liva upp stämningen. den spelar guns 'n roses.
- jag hoppas borlänge inte gör oss besvikna, säger jag.
- borlänge? vad fan snackar du om? vi är ju på väg till borås.
- var det så?
- ja. det har vi ju varit hela tiden. och det kommer inte göra dig besviken, de har en nio meter hög staty av pinocchio som hälsar en välkommen.
- men borlänge har en gigantisk shoppinggalleria formad som en kupol.
- håll käften, anders. håll käften.
hon tar på sig sina solglasögon, skruvar upp volymen och sjunger med.
- WELCOME TO THE JUNGLE, WE GOT FUN AND GAMES, WE GOT EVERYTHING YOU WANT, HONEY WE KNOW THE NAAAAAAAMES!
jag har solen i ögonen. kunde jag se henne ordentligt hade jag nog tyckt hon var ganska ful nu.